Fenomenet matsvinn är ett ämne som alltmer har uppmärksammats de senaste åren.Syftet med den här uppsatsen är att genom en strukturerad enkät med både öppna och slutna frågor undersöka vilka tankar som gymnasieelever har om att slänga mat? Ett annat syfte med studien är att belysa ämnet matsvinn ur ett ekologiskt hållbart utvecklingsperspektiv.Uppsatsens studie visar att gymnasieelever slänger livsmedel i varierande mängd. Anledningar de anger till att de gör det är problem med att portionera till sig själv eller att maten inte är god. Eleverna har tankar om att det påverkar miljön och ekonomin men flertalet verkar inte kunna koppla samman det med ekologisk hållbar utveckling. Skolan och samhället i övrigt bör arbeta aktivt med att uppmärksamma eleverna på den hållbara utvecklingen ur alla vinklar.När det gäller att definiera matsvinn så visar uppsatsens belysning av ämnet att det inte finns någon gemensam definition vilket anses problematiskt i arbetet med att minska livsmedelsslöseriet.Nyckelord: Matsvinn, ekologisk hållbar utveckling.

Bakgrund Svenska hushålls matsvinn uppskattades 2011 till 56 kg/person och år. Matsvinn påverkar miljön i form av ökad växthusgasbildning. Matsvinn medför också ekonomiska förluster, som i Sverige uppskattats till mellan 3600-5300 kr/år per hushåll.Syfte Syftet med studien var att, mot utvalda bakgrundsfaktorer, undersöka inställningen till matsvinn hos personer över 18 år, samt vad de anser att de själva gör för att minska sitt matsvinn. Vidare belysa vilka åtgärder de anser skulle kunna vidtas för att minska matsvinn i framtiden.Metod En kvantitativ tvärsnittsstudie genomfördes med hjälp av webbenkät. Data analyserades i programvaran SPSS 21.0 och signifikansnivån sattes till P = <0,05.

Under hösten 2008 har det uppmärksammats i massmedia att vi slänger mycket ätbar mat. Flera av varandra oberoende studier visar att mycket mat slängs och detta görs för det mesta i onödan(Konsumentföreningen, Stockholm, 2009;Blekinge läns tidning, 2008;Engström och Kanyama, 2004). Matsvinn är en stor källa till miljöbelastning från livsmedelssektorn, ett etiskt och inte minst ett ekonomiskt problem (Sonesson och Angervall, 2008). Syftet med den här studien är att ta reda på vilken attityd förskolechefer, pedagoger/personal och föräldrar på förskolor i Uppsala kommun har till matsvinn. Vilken strategi behövs för att minska på matsvinnet? Kan man med enkla medel åtgärda detta eller krävs omfattande förändringar? Vilka lagar och regler gäller?.

SyfteVårt syfte är att ge en djupare förståelse för det matsvinn som uppstår i livsmedelsbutiker genom att analysera och utreda servicelandskapets, personalens och kundens påverkan på matsvinn. Med koppling till detta syfte har vi valt följande forskningsfråga:På vilka sätt kan livsmedelsbutiker arbeta för att minimera sitt matsvinn med hänsyn till butikernas lönsamhet och kundnöjdhet? MetodDenna uppsats är en kvalitativ studie som haft sin början i ett empiriskt problem som vi ville skapa en djupare förståelse kring, vilket innebär att vår uppsats haft sin början i induktionen. Under processens gång har vi arbetat parallellt med empiri och teori, därför har studien haft ett växelspel mellan induktion och deduktion. Insamlingen av material har skett genom primära och sekundära källor där det empiriska materialet skett genom semistrukturerade intervjuer.SlutsatserI vår arbetsprocess har vi kunnat urskilja att servicelandskapet, personalen och kunden är de faktorer som påverkar matsvinnet inom dagligvaruhandeln.

Svinnet av mat har i Sverige uppskattats till cirka 1 miljon ton per år och sannolikt är det på hushållsnivå som de största mängderna matsvinn uppstår . En färsk undersökning visar att det årligen slängs uppemot 100 kilo mat per person i Sverige, vilket innebär stora och onödiga belastningar på miljö och klimat. Genom att minska svinnet av mat minskar också belastningen på miljön. Syftet med studien har varit att studera attityder till matsvinn i svenska hushåll samt identifiera hinder och förutsättningar för ett minskat svinn. Resultatet bygger på sju enskilda intervjuer med konsumenter och resultatet visar att dessa respondenter ogillar att slänga mat och slänger relativt lite.

SammanfattningBakgrund Att minska matsvinnet är en viktig del i arbetet mot att nå en hållbar utveckling. Utsläpp av växthusgaser och övergödning sker i alla produktionsled i livsmedelskedjan från producent till konsument och utgör en negativ klimatpåverkan. Livsmedelsbutiker har en betydelsefull roll eftersom de hanterar stora mängder varor och tillhandahåller mat till många hushåll. Forskning finns om typ och omfattning av matsvinn slänger men få studier har belyst hur chefer och personal i livsmedelsbutik upplever och tänker kring ämnet.Syfte Syftet var att undersöka upplevelser och tankar kring matsvinn hos butikschefer samt anställda i livsmedelsbutiker.Metod Studien genomfördes som en kvalitativ studie där butikschefer och anställda vid åtta livsmedelsbutiker intervjuades. Datamaterialet transkriberades och analyserades därefter med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman.Resultat ?Matsvinn sågs som ett problemområde som deltagarna upplevde svårt att motverka.

Matsvinn förekommer i hela livsmedelssystemet och har en negativ påverkan på både miljö och samhällsekonomi. Miljökostnaden för varje kilo matsvinn blir högre ju mer förädlad varan är. Denna studie har utförts på uppdrag av Regionservice Måltid inom Västra Götalandsregionen. Syftet är att identifiera vårdspersonalens uppfattningar om bakomliggande orsaker till orörda matbrickor på två sjukhus i avsikt att belysa möjliga förbättringsåtgärder. Frågeställningarna är: Vilka rutiner har medarbetarna på respektive avdelning kring beställning av matbrickor? Hur sker beställning och avbeställning av matbrickor på respektive sjukhus? Vad är grundorsaken till orörda matbrickor? Vad kan avdelningarna respektive köket göra för att minska antalet orörda brickor? I studien används en kvalitativ metod där empiriska underlag bygger på intervjuer och kortare observationer.

Ungefär en tredjedel av maten som produceras i världen slängs. I Sverige slängs över 1,2 miljoner ton mat varje år. En stor del av det är så kallat matsvinn, onödigt matavfall som skulle kunna använts om den hanterats annorlunda. Matsvinn påverkar miljön och samhällsekonomin med förluster genom hela livsmedelskedjan och genom den avfallshantering matsvinnet ger upphov till. Matavfall kan användas för produktion av biogas, kompost och värme men det är bättre att reducera produktionen än att återanvända eller omvandla produkten. Svenska skolkök slänger runt 30 000 ton mat varje år, varav drygt hälften beräknas vara matsvinn.

Matsvinn förekommer i alla steg i produktionskedjan. En del av det onödiga matsvinnet uppkommer i livsmedelsbutikerna när en stor mängd ätbara livsmedel av olika anledningar slängs. Någon form av svinn kommer troligtvis alltid finnas i en livsmedelsbutik varför syftet med detta examensarbete har varit att undersöka möjligheter att ta tillvara detta svinn genom omproduktion. Omproduktion har vi valt att definiera som att befintliga produkter förädlas eller på annat sätt omvandlas till en ny produkt. De metoder för omproduktion som framkommit i fallstudier har sedan analyserats utifrån ett lönsamhetsperspektiv.

Denna studie behandlar det högaktuella området matsvinnshantering. Stora mängder mat slängs idag i onödan, vilket sätter ett stort avtryck på miljön. Studien syftar därför till att belysa detta område med fokus på livsmedelsbutiker och att kartlägga vilka aktiviteter de genomför i syfte att minimera matsvinn. Det sker ständigt ett aktivt arbete hos livsmedelsbutiker för att minimera matsvinnet. För att skapa en grundläggande förståelse presenteras teori och begrepp som är relevanta på området.

Svenska livsmedelsbutiker slänger idag en stor mängd matavfall varje år. Av detta skulle en betydande del, om hanterats annorlunda, kunnat konsumeras. Detta leder både till stora ekonomiska och miljömässiga förluster i samhället, för att inte nämna den etiska aspekten när fullt konsumtionsduglig mat slängs. För att inga resurser ska utnyttjas i onödan bör all mat som produceras även konsumeras. För den mat som blir matsvinn borde det finnas en alternativ användning för att på så sätt skapa ett mervärde av det som annars går förlorat. Syftet med denna uppsats är att undersöka vad som påverkar livsmedelsbutikers beslut i att inte använda sig av åtgärden donera mat till välgörenhet för att minska matsvinnet.

Stora mängder livsmedel kastas i onödan och det sker i flera led i distributionsked-jan. Från primärproduktion till slutkonsument slängs mat av olika anledningar. Det är i hemmet mest mat kastats men även i tidigare led kastas betydliga mängder. I den här studien undersöktes om det finns lagliga hinder som gör att mat kastas i butik eller om det är livsmedelsbranschens riktlinjer och rutiner som orsakar svinn. Studien bestod av litteraturstudier samt intervjuer med två livsmedelsinspektörer och miljöansvarig respektive färskvaruchef från två olika butiker i Uppsala.

Every year 67000 tons of food is wasted by Swedish retail stores. The waste implies financial losses for the retailer and it has a huge impact on the global environment. Reducing in-store food waste is thus a win-win situation for both retailers and society. The most effective way to reduce waste is primarily by optimizing the logistics of supply, but customers expect a store with a wide range of products and stuffed shelves. Thus there will always be products about to expire.

Som ett resultat av det senaste a?rhundradets snabba populationstillva?xt i kombination med en livsstil vilken inneburit o?kad konsumtion, sto?rre naturresursuttag och o?kande miljo?pa?frestningar, sta?r vi nu info?r stora utmaningar fo?r framtiden. En viktig del av begreppet ha?llbar utveckling a?r konsumtionen som i stor grad blivit en del av va?r livsstil. Mat och dryck utgo?r i Europeiska Unionen ungefa?r en fja?rdedel av husha?llens totala miljo?pa?verkan, och hur vi va?ljer att konsumera livsmedel har sa?ledes en stor inverkan.

Varje dag förloras stora mängder livsmedel och dessa förluster sker i alla steg från jordbruket till konsumenternas hushåll. En av orsakerna till att mat går förlorad är att produkten börjar närma sig sitt bäst- föredatum. Bäst-föredatum ska ses som en kvalitetsmärkning, där tillverkaren av produkten fram till datumet kan garantera en produkt som har kvar de egenskaper som krävs för just det livsmedlet. Bäst-föremärkning kan ibland förvirra konsumenten och blandas ihop med sista förbrukningsdag. Sista förbrukningsdag används för livsmedel som ur en mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvliga (exempelvis köttfärs) och bör inte konsumeras när datumet passerats.